För Zohran Mamdani och några hundra av hans medarbetare och volontärer började kampanjens näst sista dag tidigt. I gryningen samlades de för att gå över Brooklynbron till City Hall, där Mamdani höll sin sista presskonferens innan vallokalerna stänger på tisdag kväll.
New Yorks gator är aldrig tomma eller tysta. Men vid halv sex på morgonen är det inte många som är ute och rör sig. De hemlösa och de vältränade löparna utgör huvuddelen av dem man möter. Solen har ännu inte visat sig över horisonten. Brooklynbron är tom, förutom några turister som troligen har svårt med tidsomställningen och vill fånga Manhattans skyline i soluppgången.
Men långsamt fylls bron av små grupper av människor. De är i alla åldrar och med till synes olika bakgrund. Men det finns en gemensam nämnare: alla bär de knappar, tröjor, mössor eller något annat från det som har blivit en av de största och mest effektiva kampanjerna på många år.
De flesta verkar inte veta exakt vad som ska hända. Sent på söndagskvällen kom ett meddelande om att man skulle samlas vid bron senast klockan 06.00. Trots den tidiga timmen, och trots att många av dem är volontärer som slitit hårt i veckor och månader, går det att ta på energin.
Kampanjen är så stor att ingen känner alla, men alla som bär kampanjens märken känner en stark gemenskap. Man möts med ett leende, en trevlig kommentar eller en knuten näve för att visa att man är i kampen tillsammans. Så är det över hela New York de här sista dagarna av kampanjen.
På Brooklynsidan av bron står Brad Lander, stadens comptroller, som ställde upp i det demokratiska primärvalet men som med tiden utvecklades till en av Zohrans parhästar. Snart dyker även Letitia James, New Yorks Attorney General, upp – hon som dragit på sig president Donald Trumps vrede. Det här är personer som är vana att stå i centrum. Men nu är det de som väntar.
Snart närmar sig en liten grupp vid brons fot. Framför sig bär de en banderoll med texten ”Our time is now.” I fronten går Zohran Mamdani. Allteftersom de passerar de väntande på bron växer den lilla gruppen till en manifestation med hundratals deltagare. De skanderar kampanjens huvudbudskap: “Freeze the rent!” och “Fast and free buses!”
Zohran med följe tar sikte på stadshuset, City Hall, som ligger nära brons slut på Manhattan. Där håller han sin sista presskonferens innan valet. Han ställer sig framför en vägg av kampanjmedarbetare och möter en vägg av kameror och journalister. Intresset för Zohran är enormt.
Det går inte att ta miste på vilket budskap den, med största sannolikhet, blivande borgmästaren vill förmedla. Fokus ligger på de politiska frågorna om att göra livet billigare och enklare för New York-bor: frysta hyror, fria bussresor och barnomsorg för alla.
Den ständigt leende kandidaten är full av energi i sitt tal. Men det är en allvarligare Zohran som framträder. Det är som om tyngden av att kunna bli vald redan har börjat göra sig påmind. Han talar om den rörelse som byggts upp och som gjort denna sannolika seger möjlig – hur över 100 000 New York-bor deltagit i kampanjen och format en rörelse som bara fortsätter att växa. Men, understryker han, det får inte vara över efter tisdagens val.
Det är tydligt att talet riktar in sig på de omfattande utmaningar som väntar den kommande borgmästaren. För att kampanjens löften ska kunna genomföras krävs att arbetet med att sätta press på City Hall och guvernören fortsätter – att det ska kännas i opinionen för den som inte stödjer hans agenda. Det säger han förstås inte rakt ut, men det går inte att ta miste på att den armé av frivilliga som byggts upp har blivit en mäktig kraft i New York som få kommer att våga trotsa.
Under söndagskvällen har Donald Trump officiellt ställt sig bakom – eller endorsat, på svengelska – Andrew Cuomo som borgmästare. Det har gjort valet ännu tydligare. Den här gången handlar det om huruvida New York ska rösta fram rörelsebyggaren och socialisten Zohran Mamdani till borgmästare – eller om de ska rösta på Donald Trump via hans marionett Andrew Cuomo.
